
70 procent av männen i Sverige använder pornografi, lika många kvinnor använder inte pornografi. Det nedslående, men tyvärr inte helt oväntade resultatet presenterades i slutet av maj 2019 när Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie som undersökt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige kom ut. Studiens genomgång av tidigare forskning visar i mångt och mycket det som Reality Check tidigare uppmärksammat, att pornografin orsakar psykisk och fysisk ohälsa för kvinnor, både för kvinnorna som är i och utanför porrindustrin. (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 155-156)
I studien diskuteras den jämställda aspekten som berättar om det folkhälsopolitiska målet; att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten förklarar att ett av delmålen i jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Ett av sätten att nå detta mål beskrivs i följande: ”Arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor handlar bland annat om att identifiera och utmana framställningar av kvinnor och män som reproducerar föreställningar om kvinnors underordning, exempelvis inom pornografi.” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 155) De belyser även de resultat som Lancet- Guttmacher kommissionen konstaterade i sin internationella rapport, nämligen att: ”Det är vanligt bland unga människor, särskilt pojkar och unga män, att se pornografi och erotiskt material. En stor forskningsbas visar att detta har negativa effekter”. De negativa effekterna av pornografin berör de sexuella och reproduktiva rättigheterna när det gäller flera av följande punkter: ”Kroppslig integritet och självbestämmande, frihet att definiera sin egen sexualitet och rätt till att säkra njutbara sexuella erfarenheter, både för den som själv använder pornografi men även för personer i hens närhet.” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 155) Dessa negativa effekter kan Reality Check relatera till, delvis genom vårt tidigare material 10 myter om porr men också den nyligen utgivna rapporten om den svenska porrindustrin Syns man inte, finns man inte – inblick i den svenska porrindustrin, som Folkhälsomyndigheten hänvisar till i sin rapport. Folkhälsomyndigheten skriver att Talitas ”kartläggning av pornografiproduktion och distribution i Sverige bekräftar resultaten från andra vetenskapliga studier. De som deltar i pornografiproduktionen ofta är unga kvinnor som är utsatta på flera olika sätt. Rapporten innehåller även en kvalitativ studie med intervjuer med kvinnor som deltagit i pornografiproduktion och som vittnar om svårigheter i samband med att de önskat lämna densamma” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 156)
I studiens genomgång av tidigare forskning som undersökt pornografin menar Folkhälsomyndigheten också att man kan se skilda resultat på en del studier när man undersökt sambandet mellan användning av pornografi, sexistiska attityder och sexualiserat våld. Men oavsett om resultaten har visat ett starkare eller svagare samband i denna fråga konstaterar Folkhälsomyndigheten följande: ”Ändå ställer sig forskare bakom påståendet att pornografi kan bidra till negativa sexistiska attityder och föreställningar och aggressivt beteende bland sexuella och icke-sexuella förövare, trots att det är svårt att fastställa orsakssamband.”( Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 159) Alltså är man trots allt eniga om den fara pornografin kan bidra med genom sin fientliga attityd gentemot kvinnor trots att forskningen tidigare har visat skilda resultat kring detta.
Statistiken i Folkhälsomyndighetens studie visar att det är mest vanligt att titta på pornografi för män i den yngsta gruppen 16–29 år. (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 164) Detta visar desto mer hur viktigt det är att i tidig ålder i skolan ha porrkritisk undervisning samt porrkritiska samtal, för att belysa och informera unga människor om de konsekvenser pornografin kan få, både för de som använder den, de som kan bli utsatta i användarens närhet på grund av ”porrinspiration”, men också givetvis de människor som utnyttjas genom sexualiserade övergrepp och bristande mänskliga rättigheter i porrproduktionen. De unga pojkar som i tidig ålder tittar på pornografi kommer en dag bli vuxna och självfallet kan de präglas av det de får se i pornografin. I studien visades även att det var just i gruppen män 16–29 år som upplevde att pornografin hade en mer negativ påverkan på dem än män i allmänhet. I gruppen män 30–65 år bidrog dessutom en frekvent användning av pornografi till ”sämre självskattad sexuell hälsa och riskfaktorer för sexuell hälsa, såsom erfarenhet av sex mot ersättning, problem med alltför höga sexuella prestationskrav och missnöje med det egna sexlivet”. Tidigare forskning har visat på de skadeverkningar som sker på kvinnors bekostnad i pornografin, och följaktligen visar Folkhälsomyndighetens studie att även skadeverkningar på olika sätt kan påverka den grupp av män som väljer att titta på pornografi frekvent. (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 175) Studien påtalar även det allvar som resultaten i undersökningen visar när det kommer till jämställdhetsperspektivet; att de stereotypa skildringarna av manlig underordning och kvinnlig underordning bidrar till att maktordningen sexualiseras: ”vilket i praktiken innebär att ojämställdhet erotificeras. Detta påverkar, eller försämrar mäns, men framför allt kvinnors möjligheter att få sina sexuella och reproduktiva rättigheter uppfyllda.” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 176)
Studien diskuterar vidare kring problematiken med det sexualiserade våldet i den heterosexuella pornografin: ”[Det] finns en våldsproblematik med inslag av misshandel, stryptag och dominans av kvinnor. De våldshandlingar som skildras är potentiellt skadliga för de kvinnor som deltar i produktionen, men kan också påverka det sexuella skriptet och användarens förväntningar och föreställningar om sex.” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 176) Folkhälsomyndigheten sammanfattar på så sätt att det uppenbart finns en jämställdhetsproblematik med användandet av pornografin och konsekvenser för såväl kvinnor som män.
Undersökningen leder vidare till slutsatsen att studier i framtiden bör undersöka hur kvinnors hälsa påverkas av pornografin som den heterosexuella partnern använder, med tanke på det våldsamma innehållet som förekommer mot kvinnor. (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 177) Man menar även att en viktig insats i framtiden är samtal för unga kring pornografin för att kunna diskutera och kritisera de normer den uppvisar. En av platserna som skulle vara av vikt för detta syfte är skolan. Förslaget presenteras i studien med följande motivering: ”För att öka jämlikheten och jämställdheten i hälsa, och minska våldet mot kvinnor, bör pornografins negativa konsekvenser diskuteras. Skolan är en viktig arena för det förebyggande arbetet och där bör pornografianvändning diskuteras med alla elever, men särskilt med pojkar och unga män.” (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017, s. 178)
Reality Check ser positivt på det förslag till fler studier av pornografins skadeverkningar som Folkhälsomyndigheten föreslår. Vi bejakar även att pornografin ska bli en del av skolans undervisning. Det är en utveckling som Reality Check arbetar för just nu. Vår förhoppning är att pornografin ska ingå i skolan som ett centralt kursinnehåll med syftet att eleverna ska få kunskap om sexualiserat våld, objektifiering, samtycke mm.
Talita, föreningen bakom Reality Check, är en av de organisationer som kräver att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att undersöka pornografins koppling till prostitution och människohandel och dess skadeverkningar på samhället. Vi anser att Folkhälsomyndighetens rapport gett oss ytterligare belägg för detta krav.